Av: filippabeijer
Blogg, , , , , , , , , , , , , ,

Klimakteriet – avveckling eller utveckling?

Artikel 3

Sista stoppet i den här artikel-serien tar tjuren vid hornen och ställer frågan: Behöver kvinnor ”medicinera” för att behålla hälsan under och efter klimakteriet? Behöver vi s.k. Menopausal Hormon Behandling (MHT)? Jag kan redan här avslöja att svaret varken är enkelt eller entydigt. MHT’s vara eller icke vara är en het potatis och det är få s.k. experter som är överens om hur vi ska förhålla oss till kvinnans hormonella liv. Men innan vi går in på detaljerna kring hormon-ersättning får vi backa bandet och titta på vad som händer med våra könshormoner i medelåldern.

Det kan vara svårt att skilja på åldersrelaterade besvär och klimakteriets effekter, då dessa går hand i hand

I Förklimakteriet som brukar inträffa mellan 40-50 års ålder, har äggproduktionen börjat gå ner och östrogen-nivån är ofta hög och oregelbunden i förhållande till progesteronet. Till vilken grad detta sker kan du faktiskt påverka, som vi konstaterat i de två tidigare artiklarna. Du märker om ditt östrogen blivit dominant; Det ger en mängd symptom såsom ömma bröst, viktuppgång, vallningar/nattsvettningar, oro, ångest, irritation och ilska. Mensen blir ofta tätare, rikligare och med blodklumpar i, något som i sin tur kan leda till järnbrist. Då östrogenet bygger upp livmoderns slemhinna, endometriet, kan det bli förtjockat. Det här är något gynekologerna är aktsamma på, då det kan vara tecken på begynnande cancer. Förklimakteriet kan pågå i 1-10 år och det finns faktiskt många kvinnor som går igenom den här fasen utan att besväras överhuvud taget.

Men hur är det egentligen med hälso-riskerna efter det att vi tagit oss igenom förklimakteriet? Är dom överdrivna? Jag är övertygad om att en livsföring där kvinnan respekterar sin kropp, sina gränser, är fysiskt aktiv och äter sunt (såsom jag diskuterat i mina två tidigare artiklar), ger ett aktivt skydd. Och vad gäller forskning på ämnet, kan det vara svårt att skilja på åldersrelaterade besvär och klimakteriets effekter, då dessa går hand i hand. Men effekten av östrogen-tillskott är tydligt skyddande hos kvinnor som fått operera bort sina äggstockar och därmed på onaturlig väg blivit av med större delen av sin egen östrogen-produktion.

Den ökade cancer-risken är en av anledningarna till att vården erbjuder hormonbehandling till medelålders kvinnor. Även benskörhet, demens/alzheimer och kanske framför allt kardiovaskulära sjukdomar och högt blodtryck, ses öka hos post-klimakterie kvinnor. Tittar vi på forskning gjord på MHT, finns stöd för att det förebygger såväl benskörhet, Alzheimer som hjärt-kärlsjukdom. Det finns tyvärr också risker med MHT, men dom kan undvikas genom att ha koll på vissa viktiga detaljer. Det tvärvetenskapliga institutet International Menopause Society (IMS) talar om ett ”Window of opportunity” i sina rekommendationer. Studier visar bl.a. att östrogen-behandling för hjärt-kärlsystemet, behöver sättas in snart efter att kvinnan går i i menopaus, för att ha en skyddande effekt. Sätts det in 10 år efter, kan riskerna istället öka. Vad gäller den omdiskuterade bröstcancern menar IMS att risken ökar med MHT, men att den är extremt låg. Ungefär på samma nivå, eller lite lägre, som livsstils relaterade faktorer typ övervikt, rökning eller stillasittande. Och såsom jag kommer diskutera längre ner i artikeln, visar en stor Europeisk studie från 2008 att MHT som kombinerade östrogen med biologiskt microniserat progesteron, i stort sätt tog bort risken för bröstcancer helt.

Den vanligaste kombinerade hormon-ersättningen för svenska kvinnor i klimakteriet innehåller östrogen i kombination med gestagen som är den syntetiska imitationen av progesteron. Tyvärr har studier med den här kombon visat att riskerna istället tycks öka, både för hjärta-kärl, men även för bröstcancer. Hur kan det bli så fel? Enligt de källor jag funnit, ligger förklaringen i att östrogenet behöver riktigt progesteron för att balanseras. Inte gestagen. Denna syntetiska imitation har inte samma kontrollerande effekt på östrogenet och kan inte heller ge samma skyddande effekt för vårt nervsystem. Ett tips för att förstå om du får syntetiskt progesteron, är att titta noga på namnet. Det ges gärna snarlika epitet som t.ex. ”progestogen”, men bara ordet ”progesteron” får användas när det är hormon-preparat av biologiskt ursprung.

Enligt mer funktionsmedicinskt inriktade läkare och terapeuter, är bioidentiska hormoner lösningen på dilemat. Jenny Koos som driver ”Vulverine”, skriver i sina artiklar om hur skadligt det kan vara att använda artificiella hormoner, både som preventivmedel och vid klimakteriebesvär. Men att behandling med s.k. bioidentiskt östrogen och progesteron inte är förknippat med ökad risk. Hon poängterar dock att det behövs mer forskning vad gäller dosering. Koos tycker att en optimal behandling för klimakteriebesvär ur ett funktionsmedicinskt perspektiv, är en cyklisk behandling med endast bioidentiska hormoner som simulerar en 28-dagars cykel.

Riskerna med hormon ersättningarna i studien berodde just på att man kombinerat östrogen med gestagener istället för att använda bioidentiskt progesteron

Även Mia Lundin som specialiserat sig inom hormonella obalanser och skrivit flera böcker på ämnet, förespråkar de s.k. bioidentiska hormonbehandlingarna. Lundin beskriver att bioidentiska hormoner, till skillnad från de syntetiska, har samma molekylstruktur som kroppens egna och därför kan samspela bättre. International Menopause Society och American Menopause Society, skriver i sina riktlinjer att östrogen som tas transdermalt (via huden) i kombination med progesteron som tas oralt bör betraktas som förstahandsval i behandling. De anser att det här är det säkraste alternativet utifrån dagens forskningsläge.

Både Koos och Lundin får medhåll från Hilde Löfqvist, överläkare och specialist i gynekologi/obstetrik, i en artikel hon skriver i Läkartidningen år 2019. Hon beklagar den hysteri kring bröstcancer som skapades på grund av en missvisande studie om hormonbehandling från 2002. Riskerna med hormon ersättningarna i studien berodde just på att man kombinerat östrogen med gestagener istället för att använda bioidentiskt progesteron. På grund av detta kunde inte östrogenet balanseras upp och risken för bröstcancer ökade. En meta-analys gjord av Boardman et al. 2015 påvisar även en ökad risk för kardiovaskulära problem med MHT i form av bara östrogen eller i kombination med progestogen (en syntetisk form av progesteron). Valet av rätt typ av MHT är alltså otroligt viktigt. Löfqvist poängterar avslutningsvis i sin artikel, att den totala dödligheten (oavsett orsak och inklusive bröstcancer) är 30 procent lägre hos kvinnor som mottagit MHT jämfört med obehandlade kvinnor.

Tyvärr är inte IMS lika överväldigande som Koos och Lundin, i sitt stöd för det dom kallar ”Bioidentical hormone therapy”. Det verkar ha skapats en business kring dessa tack vare den ökade efterfrågan på mer naturliga behandlingsmetoder. Du kan numera ganska lätt få tag på bioidentiska hormonpreparat på nätet, vars produktion inte är reglerad eller har noggrann kontroll. Så tyvärr kan vi inte utgå från att konceptet är varken säkert eller felfritt. Vänd dig till en legitimerad läkare i gynekologi med tillstånd att skriva ut säkra naturliga hormoner, om du väljer att använda dig av MHT.

Menopaus är en tid för utveckling, inte avveckling!

Ja, ni ser ju vilken djungel det här med MHT är. Men för egen del och med stöd från bl.a. en review gjord för Journal of the American Osteopathic Association, ser jag kombinationen östrogen med bioidentiskt progesteron, som en trygg behandling. Även om den bioidentiska hormon ersättningen inte tycks vara ordentligt reglerad, finns som sagt seriösa gynekologer vilka föreskriver säkra preparat och att dessa är att föredra framför syntetiska varianter eller framför ingenting alls. Gör ett informerat val om du vill ta emot hormon-behandling och var uppmärksam på att gynekologer här i Sverige inte alltid är i fas med de internationella riktlinjerna. Många förespråkar fortfarande gestagener som en säker behandlingsform.

Hormon-behandling är ett stort och lite tungt ämne, men ack så viktigt! Att informera sig och inte utgå från att doktorn har alla svar, är mitt bästa råd. Har du inte läst de två tidigare artiklarna i serien och sitter här och deppar över alla risker med medelåldern, läs dom nu. Det kommer hjälpa dig landa i en djupare förståelse: Menopaus är en tid för utveckling, inte avveckling!

REFERENSER:
  • R. J. Baber, N. Panay & A. Fenton the IMS Writing Group (2016) 2016 IMS Recommendations on women’s midlife health and menopause hormone therapy, Climacteric, 19:2, 109-150, DOI: 10.3109/13697137.2015.1129166
  • Eileen Conaway, DO. Bioidentical Hormones: An Evidence-Based Review for Primary Care Providers. J Am Osteopath Assoc. 2011;111(3):153-164.
  • Vlieg AVH, Helmerhorst FM, Vandenbroucke JP, Doggen CJ, Rosendaal FR. The venous thrombotic risk of oral contraceptives, effects of estrogen dose and progestagen type: results of the MEGA case-control study. BMJ. 2009; 339: b2921.
  • Fournier A, Berrino F, Clavell-Chapelon F. Unequal risks for breast cancer associated with different hormone replacement therapies: results from the E3N cohort study. Breast Cancer Res Treat 2008;107:103–11
  • Muka T, Oliver-Williams C, Kunutsor S, et al. Association of age at onset of menopause and time since onset of menopause with cardiovascular outcomes, intermediate vascular traits, and all-cause mortality: a systematic review and meta-analysis. JAMA Cardiol. 2016;1(7):767-76
  • Tayebjee, Muzahir & Lee, Kaeng & Lip, Gregory. (2003). Salt-loading and nitric oxide inhibition after the menopause. Journal of hypertension. 21. 1255-7. 10.1097/01.hjh.0000059060.43904.20.
  • Whitmer RA, Quesenberry CP, Zhou J, Yaffe K. Timing of hormone therapy and dementia: the critical window theory revisited. Ann Neurol 2011;69:163–9
  • De Lignières B. Oral micronized progesterone. Clin Ther. 1999;21(1):41-2. doi:10.1016/S0149-2918(00)88267-3
  • Campagnoli C, Ambroggio S, Lotano MR, Peris C. Progestogen use in women approaching the menopause and breast cancer risk. Maturitas. 2009;62(4):338-342. doi:10.1016/j.maturitas.2008.10.017
  • Song, Lulua; Shen, Lijuna; Li, Huia; Liu, Bingqinga; Zheng, Xiaoxuana; Zhang, Linaa; Liang, Yuanc; Yuan, Jinga; Wang, Youjiea. Age at natural menopause and hypertension among middle-aged and older Chinese women. Journal of Hypertension: March 2018 – Volume 36 – Issue 3 – p 594-600 doi: 10.1097/HJH.0000000000001585
  • Jenny Koos. Vulverine.se
  • Mia Lundin. Vägen till hormonell balans : hjärnkoll, sexlust och välmående genom förklimakteriet och klimakteriet. Bonnier Fakta 201
  • Bojs K. Vår tids häxjakt har drabbat en miljon kvinnor. Dagens Nyheter. 8 sep 2019
  • Boardman HM, Hartley L, Eisinga A, et al. Hormone therapy for preventing cardiovascular disease in post-menopausal women. Cochrane Database Syst Rev. 2015;(3):CD002229.

Foto: Matthias Tillen