Kvinnor som lär sig uppskatta och förstå sin menscykel, vandrar vägen mot balans och inre hälsa. Det låter så enkelt och fint, men är i själva verket inte helt lätt med dagens (manliga) standard ideal. Vi har få förutsättningar att få leva i synk med en föränderlig och cyklisk kropp.
På en symbolisk nivå delar kvinnokroppen puls med naturen och dess skiftningar. Föränderlighet är förutsättningen för en fertil och dynamisk, självreparerande ekologi. Det är kanske inte så konstigt att så många kvinnor lider av hormonella rubbningar och infertilitet, med tanke på hur vi vänder oss bort från naturen och ekologin. Både den yttre och den inre.
Vi kan få ett aktivt skydd mot idrottsskador genom att uppdatera kunskapen om våra kroppars föränderlighet
Det finns många kloka tankar kring detta ämne och en ny våg av intresse och vilja till förståelse har börjat svepa över världen och kvinnorna. “Det måste finnas bättre sätt att leva i min kropp!” Den här trenden speglas även i att det börjat forskas mer på kvinnokroppen. Tack vare detta har vi börjat få insikt i en viktig aspekt av vår cyklicitet; Nämligen hur menscykeln påverkar risken för att skada sig under träning! Vi kvinnor kan få ett aktivt skydd mot idrottsskador genom att uppdatera kunskapen om våra kroppars föränderlighet. Livmoderbärare tycks löpa en flerfaldigt större risk att dra av korsband i knäet, stuka fötter och annat otrevligt under vissa specifika dagar i månaden.
Så här är det: Menscykeln kan kategoriseras på lite olika sätt, men vi kan generellt tala om 3 olika faser: Follikelfasen, ägglossningsfasen och lutealfasen. Cykeln börjar med vår första blödningsdag. Den här inledande delen av menscykeln kallas follikelfasen. Under 3-6 dagar blöder livmoderslemhinnan (endometriet) ut, eftersom ägget inte blev befruktat. Follikelfasen fortsätter sen i några dagar till efter att mensen slutat, då börjar slemhinnan byggas upp igen. Men det händer fler grejer! Blodflödet till hjärnan ökar tack vare högre nivåer östrogen, även glädjehormonet serotonin ökar. Vi har alltså mer tillgång till både hjärna och kropp. Det kan spekuleras att kvinnor här är i sin starkaste tid, framför allt i slutet av follikelfasen och att vi löper en lägre risk för idrottsskador.
Sen kommer fas 2; Ägglossningsfasen. Läget förändras. Under 3-4 dagar ökar progesteron nivån, liksom vår sexlust. Livmoderslemhinnan fortsätter växa sig tjockare och ägget vandrar genom äggledaren mot livmodern. Här har forskning sett att det är vanligare med knäskador hos kvinnliga idrottare.
Efter ägglossningsfasen kommer lutealfasen, den s.k. premenstruella fasen. Det här är den längsta fasen, ca 14 dagar lång och också den perioden vi kan uppleva mest hormonell bergochdalbana. I slutet av lutealfasen brukar de som besväras av PMS eller PMDS ha det som tuffast. Det är nu som kvinnor tycks löpa störst risk för idrottskador.
Enligt forskning som gjorts, går risken för idrottsskador som anteriora korsbands rupturer (ACL) upp med fyra till åtta gånger(!) under den andra halvan av cykeln. Studierna är inte helt eniga och mer forskning behövs, men några intressanta studier har fokuserat på hormonet relaxin. Här ser man att det är konsekvent högre nivåer av relaxin hos kvinnor med anterior korsbandsskada, vars effekt på kroppen kan vara en av förklaringarna till den ökade skaderisken. Hormonet brukar oftast omtalas i relation till graviditet, då det just mjukar upp ligament och ledband i kroppen. Syftet är så klart att göra kvinnans pelvis följsammare vid förlossning. Men relaxin finns också med oss under resten av vårt fertila liv. Det frigörs cykliskt och är som mest närvarande just under den andra halvan av menscykeln.
Forskning i ämnet fokuserar gärna på en tydlig och mätbar struktur som anteriora korsbandet i knäet. Men om påverkan är hormonell är den inte är plats-specifik utan generell i kvinnokroppen. Det innebär att fler strukturer än knäet ligger i riskzonen under andra halvan av menscykeln. Även fotleder, handleder, leder i ryggen, axlar och höftleder är beroende av ligament och ledband för sin stabilitet. Och alla ni som stukat fötter eller dragit av ett korsband vet.. Läkningen tar tid eftersom det är så kallad “vit vävnad” utan samma rika blodförsörjning som en muskel.
Med den här lilla introduktionen till ett stort och komplext ämne, hoppas jag att du som kvinna och idrottare kan bli mer nyfiken på din cyklicitet. Och framför allt, applicera kunskapen i idrottslivet. Det finns en verklig och mätbar risk för skada, var aktsam tiden innan din menstruation!
[ Litet sidospår: Relaxin bidrar även till att motverka fibros (typ ärrvävnad) i våra inre organ och är antiinflammatorisk till sin natur. En patologisk brist på hormonet kan ge sjukdomen Scleroderma, där vävnad i kroppen hårdnar. Så även om det kan ställa till med oreda för kvinnliga idrottare och vardagsmotionärer, ska vi vara glada att vi har vårt relaxin! ]
Referenser:
Costello, J. T., Bieuzen, F., and Bleakley, C. M. (2014). Where are all the female participants in sports and exercise medicine research? Eur. J. Sport Sci. 14, 847–851. doi: 10.1080/17461391.2014.911354
Dehghan F, Haerian BS, Muniandy S, Yusof A, Dragoo JL, Salleh N. The effect of relaxin on the musculoskeletal system. Scand J Med Sci Sports. 2014 Aug;24(4):e220-9. doi: 10.1111/sms.12149. Epub 2013 Nov 28. PMID: 24283470; PMCID: PMC4282454.
Dragoo JL, Castillo TN, Braun HJ, Ridley BA, Kennedy AC, Golish SR. Prospective correlation between serum relaxin concentration and anterior cruciate ligament tears among elite collegiate female athletes. Am J Sports Med. 2011 Oct;39(10):2175-80. doi: 10.1177/0363546511413378. Epub 2011 Jul 7. PMID: 21737831.
Kvinnor i läkemedelsforskning. Motion 2004/05:So504 av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp) av Barbro Feltzing och Ingegerd Saarinen (mp). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/kvinnor-i-lakemedelsforskning_GS02So504
Lefevre N, Bohu Y, Klouche S, Lecocq J, Herman S. Anterior cruciate ligament tear during the menstrual cycle in female recreational skiers. Orthop Traumatol Surg Res. 2013 Sep;99(5):571-5. doi: 10.1016/j.otsr.2013.02.005. Epub 2013 Jun 10. PMID: 23764504.
Maruyama S, Sekine C, Shagawa M, Yokota H, Hirabayashi R, Togashi R, Yamada Y, Hamano R, Ito A, Sato D, Edama M. Menstrual Cycle Changes Joint Laxity in Females-Differences between Eumenorrhea and Oligomenorrhea. J Clin Med. 2022 Jun 5;11(11):3222. doi: 10.3390/jcm11113222. PMID: 35683609; PMCID: PMC9181714.
Myklebust G, Maehlum S, Holm I, Bahr R. A prospective cohort study of anterior cruciate ligament injuries in elite Norwegian team handball. Scand J Med Sci Sports. 1998 Jun;8(3):149-53. doi: 10.1111/j.1600-0838.1998.tb00185.x. PMID: 9659675.
Myklebust G, Engebretsen L, Braekken IH, Skjølberg A, Olsen OE, Bahr R. Prevention of anterior cruciate ligament injuries in female team handball players: a prospective intervention study over three seasons. Clin J Sport Med. 2003 Mar;13(2):71-8. doi: 10.1097/00042752-200303000-00002. PMID: 12629423. –
Parker EA, Meyer AM, Garcia Fleury I, Buckwalter JA 5th. Menstrual hormone-induced cyclic thumb CMC instability and degeneration in women: a systematic review. Biol Sex Differ. 2022 Jun 20;13(1):32. doi: 10.1186/s13293-022-00438-y. PMID: 35725646; PMCID: PMC9208132.
Wojtys EM, Huston LJ, Boynton MD, Spindler KP, Lindenfeld TN. The effect of the menstrual cycle on anterior cruciate ligament injuries in women as determined by hormone levels. Am J Sports Med. 2002 Mar-Apr;30(2):182-8. doi: 10.1177/03635465020300020601. PMID: 11912085.
Zazulak BT, Paterno M, Myer GD, Romani WA, Hewett TE. The effects of the menstrual cycle on anterior knee laxity: a systematic review. Sports Med. 2006;36(10):847-62. doi: 10.2165/00007256-200636100-00004. PMID: 17004848.
Foto: Abed Ismail, Unsplash
