En kvinnlig professor i neurovetenskap vid Köpenhamns universitet knäckte nöten alla andra hjärnforskare gått bet på. För fem år sedan fann Maiken Nedergaard mekanismen bakom hur vår hjärna gör sig av med alla de slaggprodukter som skapas under dagen. Hur detta sker har varit ett mysterium i alla tider, bland annat på grund av blod-hjärnbarriären. Detta filter på blodkärlens insida släpper bara in mycket små molekyler, samt ett fåtal utvalda ämnen som hjärnan behöver. Stora skräp-proteiner däremot kan icke passera och ni ska veta att skräpet hjärnan skapar är omfattande, under ett år genereras hjärnans egen vikt i slaggprodukter!
Svaret på hur hjärnan löser detta heter Glymfatiska systemet, vilket är Centrala Nervsystemets egna variant på ett lymfsystem. Den stora skillnaden mot vårt vanliga lymfsystem är att det här endast aktiveras under djupsömn. Då vi sover växer ventriklarna, som producerar cerebrospinalvätskan, medan övriga hjärnan krymper lite. Det skapar en pumpeffekt som får vätskan att cirkulera i ett finurligt rörsystem skapat av gliaceller, tvätta rent och sedan tömmas ut i det vanliga lymfsystemet vid området för skallbasen. Hur mycket cerebrospinalvätska som spolas genom hjärnan varje natt har ingen ännu kunnat mäta, men Maiken Nedergaard uppskattar att det handlar om mellan en halvliter till flera liter. Utförs inte rengöringen effektivt kommer proteinskrotet – skapat av synapser, syre och så vidare, att finnas kvar i hjärnan vilket i det långa loppet får allvarliga konsekvenser. Professor Maiken tror att det Glymfatiska systemet är anledningen att vi människor sover bort en tredjedel av våra liv och att vi faktiskt har så pass funktionella hjärnor – förutsatt att vi sover gott.
Nedergaards upptäckt förklarar varför djupsömn är så fundamental för att vi människor ska fungera och den kan ge ny insikt i hur meditation, yoga samt tekniker inom exempelvis osteopati, kan ha en så djupgående effekt på kroppen och dess återhämtning. Hjärnan är extremt känslig för oxidativ stress [cellernas åldrande vid kontakt med syre]. Den förbrukar så mycket som 20% av allt syre vi andas in. Upptäckten ger ny förståelse för mekanismer bakom sjukdomar som Alzheimers, Parkinson, MS och andra neurodegenerativa sjukdomar. Man har sett att ett otillräckligt Glymfsystem i kombination av psykofarmaka är centrala komponenter vid utveckling av dessa sjukdomar.
Det finns teorier om att förmåga till djup diafragma-andning och en tillräcklig bäckenrörlighet är viktiga för pumpmekanismen i det Glymfatiska systemet. Just dessa områden är centrala koncept inom osteopatins behandlingar av rörelseapparaten. Cerebrospinalvätskan och dess pulsationer är ett viktigt fokus inom tekniken IVM [ä.k. Kraniosakral terapi]. Till skillnad från många andra områden inom osteopati, saknar IVM vedertagna vetenskapliga teorier, men är likväl effektiv som behandlingsform. Kanske kommer den nya forskningen skapa en bättre förståelse även inom detta område?
Professor Nedergaards upptäckt är den pusselbit många har väntat på. Forskningen kring det Glymfatiska systemet och dess mekanismer bäddar för en djupare förståelse av vårt centrala nervsystem och nya möjligheter att motverka neurodegenerativa sjukdomar. Vi talar inte längre om mysigt goda råd från välmenande friskvårdsnördar- det kanske i själva verket livsviktigt att skapa goda förutsättningar för sömn (bort med skärmarna från sovrummet), att vi djupandas, tränar, mediterar och får kroppsbehandlingar för att motverka stelhet och spänningar i kroppen.
Källor:
- Pubmed: Sun BL et al. 2017 . ”Lymphatic drainage system of the brain: A novel target for intervention of neurological diseases.”
- ”Forskning och framsteg”, 2016-11-02. http://fof.se/tidning/2016/10/artikel/somn-tvattar-hjarnan
- Podden ”Hälsosant”. https://www.acast.com/hlsosant/ep-054-anders-lonedal–glymfatiska-systemet-hjarnans-dammsugare
Hej Filippa,
Tack för din artikel om glymfatiska systemet, intressant läsning.