”Physical inactivity is the 3rd leading cause of death” sa en forskare och specialist inom geriatrik, under min utbildning till osteopat. Och diskuterar du ämnet ”skonsamt åldrande” med en osteopat kommer fysisk rörelse (och i förlängningen cirkulation, reciprociteten mellan struktur och funktion m.m.) vara svaret på alla dina frågor. Ett ganska smart förhållningssätt med tanke på att människan inte kan näringssätta sin kropp utan fysisk rörelse; Allt vi kan göra för att stötta kroppens rörelseapparatur blir ett sätt att förlänga livet. Men att endast behandling och träning skulle stävja tidens nötande tand, är inte riktigt sant. Vi har många fler aspekter av åldrande att ta med i beräkningen.
I förra artikeln i den här serien skrev jag om hur de hurtiga senior-cyklisternas immunförsvar inte tacklade av som annars förväntas hos åldringar. Männen och kvinnorna i studien förblev hälsosamma, pigga och starka¹. Men frågan är om det fantastiska resultatet endast berodde på att dom så friskt vevade på sina cykelpedaler. Kanske ger dessa cykel-gäng också en känsla av sammanhang, kamratskap och mening. Kan det vara den verkliga drivkraften bakom deras styrka och hälsa? Dessutom var cyklisterna ute i frisk luft och natur-miljöer mer än en genomsnittlig åldring, hur mycket kan det ha påverkat resultaten i studien?
Jönköpings län har tagit fasta på tankar som rör sig lite utanför den vanliga vård-mallen och driver ”Passion för Livet”. Programmet som vänder sig till seniorerna i länet, är så framgångsrikt att man vunnit första pris i det stora ”Social Innovation in Aging – The European Award”². Deras koncept är enkelt och genialiskt: Man organiserar s.k. ”Livscaféer” där de äldre träffas och diskuterar olika viktiga teman som ”naturligt åldrande, mat och dryck, förebygga fall, läkemedel, social gemenskap” osv. Programmet betonar att den äldre befolkningen äger en rikedom av kunskap. Utifrån den och med nyfikenhet på livet och framtiden kan dom tillsammans göra positiva förändringar i sin livsstil. Det hela låter så självklart, men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut för många av Sveriges åldringar som isoleras, saknar sammanhang och övermedicineras (30% av de åldringar som åker in akut gör det p.g.a. läkemedelsbiverkningar!)³.
Antropologen Dan Buettner bedrev en 10 år lång studie om åldrande, med stöd av National Geographic. Han tittade på fem geografiska områden i världen, s.k. ”Blue zones”, där människor lever längre och hälsosammare. Dessa områden återfanns i länderna Japan, Italien, Grekland, Costa Rica och Kalifornien. Forskarna fann vissa återkommande faktorer, utöver någorlunda hälsosam kost, som var gemensamma för dessa grupper av riktigt gamla människor:
- Lagom med fysisk aktivitet.
- Godmodighet/förmåga att hantera stress.
- Fokus på familjeliv/socialt sammanhang.
- En känsla av syfte.⁴
En bra lista att ha i bakfickan när du ska lägga upp din plan för ett långt och friskt liv! Särskilt sista punkten är värd att fundera över för oss svenskar. När allt det där självklara sammanhanget som kommer med småbarnsliv och karriär rinner av oss, behöver vi finna ett nytt syfte. Kanske till och med ett djupare syfte, som ger vårt fortsatta liv mening. Gamla klyschor är tjatiga men ofta sanna: Det är viktigt att röra på sig och bra att äta hälsosamt. Men utan gott sällskap och en känsla av att det finns mer i livet att uträtta efter pensionen, kan din hårda träning och super-kost falla platt. Vi behöver nämligen också nära vår själ. Så klart!
[I nästa artikel kommer mer handfasta råd kring vardags-rutiner som hjälper en gammal kropp (och alla andra typer av kroppar egentligen) att hålla längre.]
Referenser:
- ”Gammal, pigg och stark”, av Filippa Beijer. Publicerad 16/7-2019 på www.filippabeijer.com
- https://www.changemakers.com/social-innovation-ageing-european-award
- ”Rapport om läkemedel. Läkemedelskommitén i region Örebro län”. Michael Homér, Läkemedelscentrum. Nr 213, Maj 2018
- ”The Blue zones solution” av Dan Buettner. 2017. National Geographic Society.
Foto: Silas Baisch
